Tankar om unghästar och Musse

De senaste dagarna har jag tänkt mycket på unghästar, vad det innebär och framför allt hur man ska rida. Personligen är jag ganska van vid att rida lite yngre hästar som behöver byggas upp (mycket mer van vid det än vid "färdiga" hästar) men trots det känns det som om jag inte kan någonting. Jag har en känsla i kroppen för hur jag ska handla, jag får en känsla som berättar var hästen ligger och jag tar vara på hur det känns i stunden. Ändå är det svårt att förklara, är det inte det?

 

Så, de senaste dagarna har jag ännu en gång dykt ner i ett hål av googlande om just unghästar. Det var inte särskilt länge sen sist (typ två veckor sedan) men då sökte jag mer på upplägg och lite mer vad de ska kunna, nu har det mer varit vilka steg som ska tas, hur jag ska bygga vidare och vad som är viktigt att fokusera på. Inom hästvärlden är det svårt att hitta konkreta svar som säger gör exakt såhär eller det ska kännas exakt såhär och jag förstår varför. Allting behöver individanpassas och alla hästar känns och reagerar olika men samtidigt hade det varit skönt att ha mer direktiv.

 

I det stora hela har jag insett att jag nog hållit lite för hårt i Rasmus under mina fyra skritta-ut-i-skogen-pass. När jag rider går det mesta av sig själv, helt enkelt. Jag vill ha hästen i en snygg form och antagligen fokuserar jag lite för mycket på hals och huvud. Speciellt har jag svårt för att hitta gränsen mellan att hästen behöver gå i öppnare form och att den går upp i formen för att den inte vill jobba rätt, för att Bea har varit i den senaste kategorin så länge att det sitter i kroppen att direkt säga till en häst som öppnar sig för mycket. I det stora hela vet jag att jag tänkt för mycket på halsen innan och tänker väldigt mycket just nu på att bakdelen ska vara i fokus, att bakdelen ska jobba framåt och inte tappas men det är svårt på en häst som inte har någon takt än. Jag har travat på Rasmus här hemma typ 3 gånger och han tappar takten lätt, slänger sina långa ben än hit och än dit och jag antar att jag behöver släppa fram honom mer och låta honom hitta sin egen takt. I skritten är det bättre, han har en fin och luftig skritt, och bakdelen är aktiv i princip hela tiden (hans övertramp är sjukt). Hans galopp är riktigt skön - vet inte hur den ser ut - men den känns rund och flytande, vilket är positivt.

 

Av mitt goglande har det kommit fram att jag behöver jobba honom mer så att han hittar sin egen balans och takt, släppa fram honom mer och så klart, ridningens gyllene hjälpmedel - ÖVERGÅNGAR. Övergångar och halter är faktiskt det jag tänkt lägga mycket fokus på och som jag redan börjat nosa på. Halter kan han göra efter två veckor (innan fattade han inte att det ens var möjligt att stå still) och nästa steg är alltså övergångar och tempoväxlingar. Just nu lägger vi en grund och jag är så noga jag bara kan vara att jag lägger varje liten sten på rätt plats. Skänklar och tygeltag är han inte känslig mot just nu och det ingår i nästa steg - att få honom alert för hjälperna och så känslig som det står att fullblod är överallt. 

 

Har NI några tips eller tankar om unghästar? Har ni ridit mycket unga hästar? Vad tror NI att Rasmus behöver? Alltid spännande att läsa om era tankar och åsikter!

 

Åh det är ju så kul med unghästar och få forma själv, men det är svårt ibland och vet hur en ska göra.
Jag skulle också säga att Rasmus behöver just övergångar som du pratar om. Jag skulle också lägga in en gång i veckan löshoppning om du har möjilghet till det.
Gärna lågt och studs så att han får gymnastisera ordentligt.

sv. han har massor av man! Men jag har nog bara haft tur... den håller sig alltid på en sida ;)

sv; Vad skönt att det finns fler än jag som gjort den"omvandlingen" ;)

Jag kanske inte är till någon hjälp då jag inte har någon vana alls om unghästar. Min första häst red jag bara i stort sett i skogen och den jag har nu är en läromästare :) Så jag kan bara relatera mest till killen jag har nu. När jag fick honom var han lite att han gärna tryckte ihop sig och blev hög i formen. Och det spelade ingen roll att man galopperade honom i lätt sitts och med långa tyglar. Ju mer man drev desto mer kortade han ihop sig och studdsade mer på plats (lite svårt att beskriva). Då jag ville att han skulle söka sig framåt och neråt för att arbeta mer igenom kroppen så la jag min fokus på uteritter: Tempoväxlingar och lite längre tyglar så att han självmant fick lägga sig i ett läge där han var lägre i formen och trivdes när vi var ute. Så rullade vi på i alla gångarter. Under det året la han på sig en del muskler, speciellt på rygg och rumpa. Jag upplevde att han blev säkrare på var han satte sina fötter, att balansera upp sin egen kropp mm då jag inte påverkade och styrde honom varje steg. Han fick tänka själv. Lycka till!