Väldigt stolt över både mig och min lilla hästis.

 

När Torun kom började vi prata lite om var vi var just nu och hur allting kändes. Jag sade att det kändes som ett litet steg tillbaka men även ett fram. Jag berättade lite om formen som inte riktigt kom och hur jag "tappat bort" henne under veckan när underlaget i paddocken blev bra igen. Torun höll med och vi pratade igenom det lite. Lektionen fokuserade därför mer på grunder och att verkligen få med Bea igen. Mycket voltarbete, övergångar och halter där vi märkte att Bea inte riktigt var med. Efter att ha arbetat igenom lite ovilliga halter och tillslut äntligen fått igång båda sidorna gick hon igång fint och jag kunde visa upp hennes elastiska sida. Torun utbrast att "oj, vad elektrisk hon är! Så har jag aldrig sett henne!", vilket var kul att höra. En del trav blev det på spåret med för att försöka hålla kvar henne lite även om hon faktiskt blev ganska lång och ville gärna springa ifrån hjälperna lite.

Sedan arbetade vi även en del på åttvolter under vändrätt upp.