Borde finnas fler sånna dagar.

 

För mig är det lite sent att gå ut vid klockan halv elva då jag som är väldigt styrd av mat, brukar äta vid tolv. Dock orkade jag inte tänka på det idag och stack ut med tankarna på de två fina hästarna som stod och väntade. Först mockade jag boxarna och sen tog jag in hästarna. Bea fick vara först ute idag! Hon fäller som jag vet inte vad och det tog ett litet tag att rykta av henne när det bara yrde hår överallt. Det var trevligt att sätta på en ren sadel och nysmort träns, som jag rengjorde i helgen. 

 

Själva ritten på Bea var riktigt rolig. Hon var helt okej pigg, inte alls sådär stickig som hon kan vara ibland. Istället lyssnade hon finfint och vi jobbade faktiskt en hel del i lägre form i skogen. Det blev en del skutt över lite träd som ligger över vägen med, vilket vi både tyckte var riktigt kul. Jag lät henne skritta på lång tygel ganska länge mot slutet och vi båda bara njöt. Nu ser jag dock fram emot lite dressyr imorgon eller på fredag!

 

 

Andra hästen ut var ju då Pelle. Pellemannen fäller inte riktigt lika mycket och var mycket trevligare att rykta. Vi var snabbt ute och skrittade, travade och galoppera typ samma runda som jag och Bea tog. Han kändes inte riktigt på hugget idag och skrittade ganska segt. Trots det var han väldigt taggad på trav och galopp, så jag tar inte särskilt allvarligt på det. Även han fick jobba en del men vi mös mest. Mot slutet var jag dock riktigt kall och jag kunde ha svärt på att mina tår nästan trillade av några gånger.

När vi kom tillbaka till stallet vid kvart i ett slog hungern emot mig och jag i princip slängde ut hö tillsammans med hästarna för att sedan stress-sopa stallgången. Tillsist kom jag in och kunde sätta på mig värmande strumpor på mina tår utan känsel och äta mat.